T i N i

Huvudet på högvarv... många tankar flackar förbi både posetiva och negativa.. jag tycker om dig.. du försvinner... bort långt bort.. onårbar.. ett tomrum finns här outfyllbart.. reserverat åt dej.. alltid!
En känsla i magen bildas till en klump... jag känner mej vilsen och hjälplös samtidigt som jag letat rätt på mig själv jag vet vad jag vill jag vet vem jag är! De känns hopplöst.. lönlöst att försöka mer.. borde jag kämpa el borde jag släppa taget och ge upp nu? I min inkorg dimper hatsms in ett efter ett hot att jag aldrig mer får se el prata med dig... de e inte okej.. ne de  e fan inte okej... eller? Jävla hitlerfitta!

Nu byter han nr... el nja hon snor snarare hans nr för att jag inte ska kunn f¨å tag i han... hon förbjuder honom att va online hon förbjuder honom att festa hon förbjuder förbjuder förbjuder... igentligen inte mitt problem de e ju hans.. o han verkar gilla läget... jag fattar inte!!??

"Hej tjejen nu e jag riktigt trött på ditt beteende. Hör aldrig av dig till kristoffer mer. Vi är förlovade och väntar barn. Vill inte ha ex som beter sig illa runt. Okej tjejen? Uppfattat?"

Vad fan har jag gjort lixom? Vi e vänner... el ja vi va vänner tills han träffade hitlerfittan, sen va de inge mer vi.... den enda som betett sig illa e hon.. hon har stängt in honom o bryter ner han psykiskt.. vart e han som jag en gång älskade?? Han finns inte längre... hon förstör han innefrån o ut tills de inte finns nåt kvar.. Och vem e hon att komma och säga till mig vem jag får höra av mig till och inte?? Jag hör fan av mej till vem jag vill när jag vill!

" Ler :) ja visst. Han vill inte ha mer med dig att göra ändå... Du har gjort ditt :) hade du aldrig blandat in mig hade jag inte brytt mig om dig. Så lägg ner godingen har nytt nr som du inte har tillgång till..."

Jag sitter med Robin i bilen då detta sms dimper in i inkorgen och när jag läser drar klumpen i magen ihop sig till en knut och gråten sitter i halsen. Tårarna börjar pressas ut men lyckas hålla tillbaka gråten. Skriker inombords av hat.
Vill ringa någon som förstår men de finns ingen.. vem förstår mig i detta nu?? Inte en käft ge mej en kram jag orkar inte me de här mer. Jag ger inte upp men jag orkar inte heller kämpa... ge mej hopp!