Bröllopstavlan
Tavlan är målan med akrylfärg och Posca-pennor.
Don't let the system get you down
Äntligen slagit mig ner i soffan en liten stund efter en lång dag, helt slut i kroppen efter dansen. Börjat nya jobbet och mitt liv går just nu på högvarv. Lyckan jag känner inombord tycks hålla i sig. Jag har blivit faster igen till brorsans tredje "unge". Denna gången blev de en Hugo *stort grattis*
Pälsbollarna hemma ger så mycke kärlek att jag bara vill krama sönder dom. Känns jobbigt o vara hemifrån för länge. Vill bara hem o ge dom massa kärlek. Mina bästa vänner, dom sviker mig inte.
I helgen va jag på Kristos & Sandras bröllop. Så himla vackert och jag kände mig som en prinsessa hela dagen och kvällen i min supersöka lilla rosa klänning. Jag mår just nu oförskämt bra. De enda jag kan klaga över just nu är att jag inte har tillräckligt me tid för allt jag vill göra ocg pengarna e de inget överflöd av.
I helgen kommer finaste Melle och går crazy banannaaaas me mej. Blir att dra in till stan och införskaffa mer färg. Ska lägga upp en bild på bröllopspresenten jag gjorde me... ja ni vet nog redan att de är en tavla jag målade. Den ligger ju redan på yo.se men jag ska ge er en större bild här o glutta på ;)
Nu ska jag hoppa i säng så jag kommer upp imorrn... xoxo
Ctrl-alt-deleta skitsnacket!
De känns som att de händer så mycke just nu.. massa förändringar hjärnan går ständigt på högvarv. Varje gång jag ska blogga så e de så mycke jag vill få ut så de tar bara stopp istället. Blir lixom en uppsats varje gång.. antar att ni inte ens läser första raderna. Söta ni är iaf som fortsätter hålla hoppet uppe om uppdateringar.
För första gången på jävligt länge har jag kännt mig lycklig senaste veckan. Visst e de fortfarande stunder vissa dagar man skulle hoppa över men så är de väl oavsett hur man mår i guess.. livets bergodalbana.
Livet börjar äntligen se lite ljusare ut än innan. Att komma från jobbet var en lättnad, inte för att jag inte trivs som biluthyrare för jag älskade verkligen de. De va nog hela grejen. Började där och ville leva upp till de andra sa om mig hur bra jag var... och så va jag bara sjuk och blev missförstådd för att jag e för feg för att tala ut om att jag faktiskt bröt ihop.. för de va prec de jag gjorde. Efter allt jag stått upp för så tog orken slut och jag föll i bitar.
Vägen tillbaka har inte varit den lättaste. Men äntligen börjar jag se ett ljus. En nystart.. kanske mardrömmen jag hade för ett tag sen betydde nåt posetivt iaf?
Har senaste tiden ägnat mig åt... mig själv. Jag har varit jävligt ego. Tagit allt för vad de är. Åkte ner till hultsfred igen för att sen fira Tobbe i O-hamn... vilket slutade i kaos. Kan väl skylla på att absint avslutade kvällen ganska tidigt haha. Och nej de va jag som fick ta hand om "skiten" :P
De är konstigt hur en plats kan skapa så fruktansvärt mycke bra och dåliga minnen på en och samma gång. Att komma tillbaka och konfronteras av de man är rädd för. Får helt enkelt medge att jag är genomskådad. Tog en låååång promenad i hultsfred då Melle jobbade. Njöt av vårvädret och solen. Rensade huvudet. Kändes skönt att bara få komma bort från allt ett tag. Bort från stress och oro.
På måndag börjar verkligheten igen. Dax att börja på nya jobbet. Första dagen börjar jag tydligen på VW i akalla.. spännande, är galet pepp för en nystart. Hade dessutom tänkt lägga upp lite bättre bilder på mina tavlor som jag knåpat ihop under tiden jag varit hemma.. men så vill inte min dator samarbeta med minneskortet av nån anledning *suck* så får ta de sen får ni se.
Kreativiteten flödar och de känns fantastiskt att vara jag just nu.. bara jag <3
Alone i'll break!