I know that everyone gets scared


Jag e så jävla less på tillvaron så jag bara vill gömma mej nånstans... men jag kan inte springa från de som händer. Hur jag än gör så kan jag inte fixa de. Jag står här ensam, frustrerad och jävligt hjälplös. Börjar lessna på att bete mig som ett cp. Ena sekunden glad nästa sekund ledsen, ena sekunden svimfärdig och känns som man ska dö och nästa på topp. Svårt att planera då man aldrig vet när vändningarna kommer.
Va hemma från jobbet igår pga att mitt huvud höll på att sprängas, mår illa är yr skakig som en pensionär i kroppen, trött fast jag sover. Kollade mig i spegeln idag, helt galet va sliten jag ser ut jämfört med vad jag gjorde för några månader sen. Som att jag blev gammal över en natt... de får mig gråta. Därav inte mycke bilder nu. Plockade fram en gammal istället.
Tack till er i min närhet som står ut med mina up and downs och mina 2sekunders vändningar. Ska försöka förklara vad de är som händer. Äter ju medicin för att ersätta sköldkörtelns funktion. Min slutsats är att sköldkörteln fan mer eller mindre styr ens välmående nåt otroligt mycke. Den har hand om ämnesomsättningen i kroppen och den producerar hormoner. Medicinen jag äter ska ersätta de här men när den inte är rätt inställd så blir allt galet. Ni vet säkert själv hur de är då hormonerna spelar spel med kroppen. P-piller kan ju slänga sig i väggen. De här va inte alls att leka med.
Just nu verkar min dos vara för hög vilket resulterar i att jag blir skakig i kroppen, kan få hjärtklappningar då och då, mår illa, är dålig i magen, yr och illamående. Trött som aldrig förr även då jag lyckats sova men för de mesta så sover jag knappt alls. Dessutom blir man extremt överkänslig. Bölar för allt och inbillar mig att hela världen hatar mig.. ja usch de e inge kul. Tyvärr e medicinen ganska klurig och tar lång tid att ställa in. Byter man dos så tar de ca 3-4 veckor innan man kan märka resultat om dosen är bra eller inte.. är den inte de är de bara börja om.

De här har resulterat i att jag går tillbaka på 50% jobb från och med imorgon igen.. jag som äntligen kommit upp i 75%. Men som doktorn sa idag.. allt får ta den tid de tar, de kommer att bli bra bara håll ut.

Nu försöker jag hålla upp humöret för i helgen kommer Melle och troligtvis Lawrence hit och hälsar på då blire vin trevligt sälskap och fest!




Kommentarer
Postat av: Patric

krama om

Postat av: Julle

Önskar jag kunde träffa och stötta dig mer än vad som går här från Oslo. Kämpa på. Kram <3

2010-11-25 @ 07:01:09
Postat av: guevacci

tackar :D allt bra med dig annars ?:)

2010-11-25 @ 13:54:29
URL: http://guevacci.blogg.se/
Postat av: Mary

Du är en riktig kämpe! Du kommer klara av detta, jag är helt 100% säker på det. <3 Varma kramar i vinterkylan

2010-11-25 @ 22:14:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback