T i N i

Jag vet att uppdateringen varit kass sista tiden, men så mycket har hänt i mitt liv. Har känt mig helt nerslagen... lixom gett upp hoppen om att allt skulle bli bra. All ork rann ur mig och jag... gav upp!

Alla säger jämt hur stark jag är, att jag tar mig igenom allt så jävla bra hela tiden. Men de alla säger och de jag känner är två helt olika saker. Att jag blev sjuk ledde mig in i en ekonomisk kris som jag nu är mitt uppe i och inte riktigt vet hur jag ska trassla mig ur.. de tynger mig nå grymt för jag hatar att ha skulder.

Förutom de så började de knasa på jobbet pga att jag alltid är sjuk. Jag får skuldkänslor för att jag mår dåligt och då mår jag ännu sämre och så börjar spiralen att snurra neråt.

Att må dåligt är inte bara en känsla de för även med sig andra saker som drar ner en. Min livssituation bara var allmänt kass... folk runtomkring har sen långt tillbaka lessnat att höra att allt bara är skit med mig. Vad ska jag säga då? Att allt är bra? Men de e de ju verkligen inte. Därav slutade jag blogga helt för att jag orkade inte sprida min negativa anda över världen. Istället bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv och göra en förändring. Sluta lyssna på andra och lyssna på mig.. bara mig!

Vad har hänt sen sist då? Sjuk e jag uppenbarligen fortfarande.. inte på samma sätt men de e som att jag är evigt sjuk så fort jag blir frisk åker jag på nå nytt skit. Just nu kämpar jag med ögoninflammation och förkylning.

Jag tog beslutet som många är emot.. jag bestämde mig att min sista utväg är att ge antideppresiva en chans. Jag har testat allt - KBT, Psykoterapi, Böcker, Prata med nära och kära, Ta hand om mig själv osv osv. Inget hjälpte. Orken rann ur och jag behöver en paus och samla mig själv.

Jag kunde inte sova, kunde inte äta, tappade lusten att göra nåt alls. De gick ca 3 veckor med sömntabletter och antideppresiva.. och plötsligt började jag känna glädje igen.

Vardagen kändes inte lika tung, motivationen kom tillbaka, sömnen e bättre, jag känner mig stabilare, jag gråter inte alls lika mycke som jag gjorde innan. Nu börjar saker förändras. Säg vad ni vill om antidepp men jag har tagit de nu i snart 2 månader och jag är glatt överaskad över hur de hittills påverkat mig i en posetiv riktning!

Jag har börjat ta tag i saker som jag vill ha en förändring på och de börjar ske sakta men säkert! Känner att de här kommer att bli bra.

Börjar med att jag tog tag i min jobbsituation. Många vet om den och jag vill inte gå in närmre på den här då jag vet att vissa av mina kollegor går in och läser här. Jag har iaf inte mått bra pga vissa omständigheter. Nu har jag äntligen lyckats ta tag i de och om 1månad har jag min sista arbetsdag för att sen gå vidare med ett nytt jobb.

Kändes fantastiskt att skriva under ett nytt avtal och idag säga hejdå till de gamla.

På de här har jag även haft 2 fantastiska resor, en till Holland för 2 veckor sen och en till Finland i helgen som var. Mer om de får jag ta sen men har haft 2 helt fantastiska upplevelser med fantastiskt sällskap <3 tack alla som var med!

I fredags fyllde jag även 26. Och de känns skönt att lämna 25 bakom mig då de va ett riktigt skitår. Nu ser jag fram emot en ny utmaning, börjar de med ett nytt jobb där jag kan starta om från början där ingen vet vad jag gått igenom och där jag kan få vara jag och inget offer!

Just nu önskar jag att de fanns någon som saknade mig då jag inte är i närheten. Någon som hör av sig för att inte ha nåt vettigt och säga...

Tack alla ni som fortfarande kikar in här och vill vara en del av mitt liv. S som i Sääääärlek <3